reportage & reflektioner

 

Fortbildning

2009-04-30

För varje arbetstagare och varje arbetsgivare är numera fortbildning inom jobbet ett oundgängligt inslag. Så även i allra högsta grad för oss som är utsända av Svenska kyrkan och som arbetar i Kina för Amity Foundation med att utbilda engelsklärare.

 

Obligatorisk fortbildning

Den mest formella typen av fortbildning för vår del är de regelbundet återkommande kurser och seminarier som våra båda arbetsgivare tillhandahåller. För Svenska kyrkans del är det fråga om sommarseminarier (i t ex Uppsala eller Sigtuna) eller regionala seminarier (på Filippinerna eller i Kina). Amity Foundations forbildningsprogram utgörs  dels av årliga sommarkonferenser, som alltid äger rum i Nanjing, där Amity har sitt högkvarter, dels av vinterkonferenser, som brukar hållas i olika delar av landet, där man driver en mångfald projekt: Yunnan, Guizhou, Fujian, Gansu m fl. Dessa två  s k centrala konferenser riktar sig till samtliga amitylärare och brukar vara mycket givande. Sedan anordnas dessutom i varje provins i mitten på varje termin, en s k regional konferens, då endast de lärare som arbetar i provinsen deltar. Vi brukar då utbyta pedagogiska erfarenheter, läsvärda böcker och DVD-filmer samt dessutom fira en gudstjänst tillsammans.

Kinaböcker i april: Xiao Rundcrantz och Zhou EnLai

Ett annat och kanske lika viktigt sätt för oss att fortbilda oss är att läsa relevanta och aktuella böcker om Kina. Dessa böcker, det må gälla historia, politik, reseskildringar, kulturfenomen eller mission, är alltid svåra, för att inte säga omöjliga, att få tag på i Fastlandskina. Hong Kong har dock hela tiden varit en guldgruva då det gäller intressant litteratur om Kina på engelska, men även i Beijing börjar man faktiskt på senare tid kunna få tag på fler och fler av dessa böcker i de alltmer välsorterade bokhandlarna. För övrigt brukar vi vid våra årliga sverigebesök bunkra upp med (som vi bedömer det) lärorik och (för det mesta) underhållande kinalitteratur.

Under april månad har vi båda exempelvis med stort intresse läst Xiao Rundcrantz’ 2007 i Sverige utkomna självbiografi Röd åklagare  - en kvinnas berättelse om brott, makt och korruption i Kina. Jag har dessutom under den gångna månaden plöjt igenom en mycket läsvärd bok på engelska om Kinas förste premiärminister, Zhou Enlai – A Political Life (2006) av Barbara Barnouin och Yu Changgen, f ö inhandlad tidigare i år i Hong Kong. Dessa och liknande böcker, gör det lättare att ha förståelse för olika till synes gåtfulla och intrikata aspekter i Kinas moderna historia, ett måste om man vill komma dagens kinesiska studenter in på livet.

Föredrag om kulturrevolutionen på Svenska ambassaden

Dock, det förnämligaste och mest upplivande sättet att fortbilda sig, är det vi varit med om i månadsskiftet april-maj. Vi kunde då äntligen hörsamma en inbjudan från Svenska ambassaden i Beijing. Under årens lopp har vi fått ett antal dylika, men det brukar av olika anledningar aldrig passa. På grund av välvillig inställning från vårt college, kunde vi denna gång lägga om vårt undervisningsschema, något som gjorde det möjligt att flyga till Beijing i samband med första maj, som i och för sig redan är en ledig dag, för att lyssna till en föreläsning på just ambassaden av lundaprofessorn Michael Schoenhals om aktuell internationell och kinesisk forskning kring kulturrevolutionen 1966-76. Såväl föredraget i sig som den påföljande diskussionsrundan i den välfyllda Hedinsalen, täppte igen en hel del luckor i vårt vetande, och ökade avsevärt vår förståelse av denna så kritiska och absurda period i Kinas moderna historia. Samtidsreaktionerna (den tidens politiska korrekthet!) i vårt eget land på detta hemska fenomen, något som idag (men givetvis inte då) torde kunna klassas som något av den mest naiva och stolliga omvärldsanalys som gjorts, kunde inte ens denne kunnige professor förklara. Måtte vi skärskåda oss, så att vi idag inte gör om samma idiotiska misstag när det gäller andra ’korrekta’ frågor  – där vi tror att vi har rätt, fast allt runt omkring oss egentligen säger motsatsen.

Matteo Ricci, Sun Yat-sen och ytterligare litteratur om Kina

Ett besök i Beijing är alltid lika med fortbildning för vår del. Denna gång vill jag, förutom besöket på Sveriges ambassad, lyfta fram tre inslag av bestående värde med tanke på våra pesonliga erfarenheter och vår fortbildning .

För det första: Lyckades vi, med hjälp av Gunnels vid det här laget rätt så funktionsdugliga kinesiskkunskaper, hitta fram till Matteo Riccis (1552-1660) grav. Vi fann den berömde jesuitmissionärens sista viloplats och 62 andra missionärsgravar i en mycket fridfull och välskött liten lund på Beijing Administrative Colleges område. Ett stort under att dessa gravar (just med tanke på Maos kulturrevolution) fortfarande finns bevarade och att de idag bevisligen vårdas så väl, även om man gör det på ett mycket diskret sätt.

För det andra: Vi vårt obligatoriska besök på Himmelska fridens torg, såg vi till vår häpnad att den Store ordföranden, vars porträtt forfarande blickar ut över det enorma torget, numera tydligen fått en konkurrent. Ett lika stort porträtt av den moderne landsfadern Sun Yat-sen (1870?-1925) skådar nämigen ut över Tiananmen från andra hållet, med ryggen mot Maomausoleet men med blicken fästad på Himmelska fridens port och Den förbjudna staden. Detta förhållande måste i Kina absolut betyda något av största vikt. Men vad? Håller partiet på att erkänna att nationen är lika viktig som partiet?

För det tredje: Som jag nämnde ovan, finns det idag möjlighet att hitta intressant litteratur om Kina på engelska även i Beijing. Vi fann och köpte följande godbitar med tanke på vår fortbildning men också på vårt nöje. Utile dulci.

Lafayette De Mente: The Chinese Have a Word for It – The Complete Guide to Chinese Thought and Culture (1996)

Gavin Menzies: 1434 – The Year a Magnificent Chinese Fleet Sailed to Italy and Ignited the Renaissance (2008)

Laura Tyson Li: Madame Chiang Kai-Shek – China’s Eternal First Lady (2006)

Huang Hua: Memoirs – Contemporary History and Diplomacy of China (2008)

Så fortbildningen kommer att fortgå även när vi kommit tillbaka till lilla Xifeng.

 

Beijing den 1 maj 2009

Per-Martin Hjort