reportage & reflektioner

 

Tianjin & Qingdao

2011-09-30

Årets nationaldagslov då vi i vanlig ordning är lediga några dagar, tänkte vi utnyttja genom att för första gången besöka städerna Tianjin och Qingdao som ligger söderut i Shandongprovinsen. De båda städerna har för oss blivit aktuella inte minst efter läsning av två böcker, som båda på olika sätt berör Kinas moderna historia.

Diana Prestons väldokumenterade bok om det s k Boxarupproret, dess bakgrund och konsekvenser The Boxer Rebellion, The Dramatic Story of China’s War on Foreigners That Shook the World in the Summer of 1900 ( Berkley Books, 1999) handlar visserligen om hela Kina och utspelar sig framför allt i Beijing, men hamnstaden Tianjin har också en framträdande plats.

Tianjin är idag en av Kinas största och mest dynamiska städer som i likhet med Beijing, Shanghai och Chongqing styrs direkt av centralregeringen. Stor betydelse för stadens utformning fick Fördraget i Tianjin 1858 då olika europeiska nationer som ett resultat av andra opiumkriget tvingade till sig handelsrättigheterna i området. De utländska makterna byggde upp var sin enklav i Tianjin och 1915 fanns nio främmande nationer representerade i staden och området däromkring.

Det lär vara mycket givande idag att bara ströva runt i de f d europeiska kvarteren. Vår (för det mesta) trovärdiga guidebok utlovar följande: ”Ena sekunden är man i Wien nästa i München, Paris eller London”. Vi får se om vi håller med.

En fängslande och lättläst bok (som vi även sett filmatiserad) är Li Cunxins självbiografi Mao’s Last Dancer (Berkley Books, 2003) som även finns översatt till svenska. Den handlar om en ytterst fattig kille från en liten by i utkanten av Qingdao som har sagolik tur i livet. Vid elva års ålder blir han av Madame Maos ”kulturarbetare” handplockad för att tränas upp i ballettkonsten och kommer därmed till Beijing. Han upplever Kulturrevolutionen på nära håll, skickas senare till USA i ett utbytesprogram och hoppar av där, och gör därefter en lysande internationell karriär. Senare i livet hyllas han även i sitt fädernesland och kan vid upprepade tillfällen besöka släkt och vänner i Qingdao.

Qingdao som lär betyda Den blågröna ön är idag en mycket populär badort vid Gula havets kust. Staden ligger på södra stranden av halvön Shandong och är omgiven av havet på tre sidor. De flesta västerlänningar förknippar kanske Qingdao med ölet Tsingtao (så stavades namnet tidigare), ett av de bästa ölen från Kina. Traditionen att brygga öl förde tyskarna med sig när de kom 1898. De tilltvingade sig kontrollen över handeln, byggde upp en europeisk stad vid havet och anlade en djupvattenshamn. Under första världskriget fanns tyskarna kvar i Qingdao och det var inte förrän 1922 som kineserna fick kontroll över området.

Enligt ovan nämnda guidebok lär här finnas många sevärda och ”exotiska” kolonialbyggnader. Vad sägs t ex om ett bayerskt slott, kopia av ett tyskt slott, som byggdes som residens åt den f d tyska guvernören 1903, och som lär ha kostat så mycket att Kaiser Wilhelm sparkade vederbörande.

Den första boken ökar förståelsen för varför Kina idag är så känsligt för ”inblandning i landets inre angelägenheter” från väst. Och den andra boken klargör varför så många unga kineser drömmer om att ”flytta utomlands, äntligen bli fria och finna sig själva”.

Chifeng den 30 september 2011

Per-Martin Hjort